TPACK – teknisk-, pedagogisk- och ämneskompetens

tpack_mishra_koehler_2006

TPACK är en akronym för ”Technical, Pedagogical and Content Knowledge” och är en utveckling av den amerikanske pedagogikforskaren Shulmans teorier om en specifik lärarkompetens.

Shulman formulerade redan för över tjugo år sedan tankar om en särskild lärarkompetens som bestod i en kombination av ren ämneskompetens och den pedagogiska kompetens lärarna besitter. (Shulman, 1986). Han såg Content Knowledge (Ämneskunskaper) som en beskrivning av de kunskaper som en lärare självklart måste ha. Beroende på vilken nivå läraren ska undervisa kan det vara alltifrån att kunna stava rätt till att besitta djupa kunskaper om hjärnans komplexitet, för att ta några exempel.

Men Shulman menar också, att det trots att alla kan vara överens om att faktakunskaper är viktiga, att det inte är lika självklart vad som ska studeras och vilka fakta som ska prioriteras. Pedagogical Knowledge (Pedagogisk kompetens) framställer Shulman som det man måste kunna och bemästra som lärare. Till exempel krävs det att en lärare skall vara kapabel att anpassa materialet efter målgruppen och vara medveten om att elever har olika inlärningsstilar. Den pedagogiska kompetensen omfattar också, enligt Shulman, förmågan att använda olika undervisningsmetoder för att underlätta lärandet för eleverna.

Han menar dock att det inte räcker med att vara enbart en ämnesexpert eller att enbart vara en god pedagog. Det är när läraren kan kombinera dessa båda som man kan försöka att förstå den särskilda och svårgreppbara kompetens som det innebär att vara lärare. Pedagogisk- ämneskompetens (Pedagogical-Content Knowledge) uppstår när läraren kan kombinera och integrera dessa båda kompetenser.

TPACK (Technological-, Pedagogical- and Content Knowledge), (Mishra & Koehler, 2006), är en utveckling av detta koncept. I TPACK-teorin förespråkas att kunskapen om hur tekniken ska användas i skolan är något oundvikligt för framtidens lärare och att det
är i samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesinnehåll som framtiden lärare ska finnas. Det Mishra & Kohler tillfört Shumans teorier är tankarna om teknisk kompetens. Technological Knowledge (TK) beskriver de som det förhållningssätt till teknik som dagens lärare måste ha. De menar att eftersom teknikutvecklingen går så fort är det svårt att peka ut några specifika tekniska kompetenser, utan framhåller att det mer handlar om att ha ett öppet förhållningssätt till ny teknik.

Mishra & Kohler ser TPACK som en gryende och snabbt tillväxande form av ny kompetens som går bortom de tre ovan nämnda delarna i en lärares kompetenskarta. De menar att denna TPACK-kompetens innebär att lärarna i sin dagliga aktivitet ska vara kapabla att kombinera och framförallt integrera de tre olika delarna. Denna kompetens är svår att uppnå, och eftersom den tekniska utvecklingen är så snabb behöver den hela tiden omformuleras. Detta betyder att man kan se TPACK som ett sätt att beskriva den
mycket speciella kompetens som det innebär att vara lärare i en teknikfylld miljö.

Källa: Matin Tallvid. En-till-En. Falkenbergs väg till framtiden? Utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs
komun. Delrapport 3. Götebrogs Universitet. Flakenbergs kommun.
http://www.falkenberg.se/download/18.3598f6b412ada8bddb880001657/En-till-En+Falkenbergs+v%C3%A4g+till+Framtiden%3F.pdf

 

Skoglöf: Lärande ”just-in-time”

Lärande ”just-in-time” betyder att vi lär oss på arbetsplatsen, just innan vi skall utföra en uppgift. Vi lär oss via korta videor, skärminspelningar och powerpoint med ljud. Vi hittar kunskapen på intranätet, på lärportaler, företagsspecifika YouTube-installationer och framför allt på våra mobiler.

blogginlagg_skolof.jpgEnligt Josh Bersin (Bersin & Associates) är ”learning just-in-time” nyckeln till förändringen av organisationers utbildning med krav på ökad effekt men också kostnadsbesparingar. – förklarar Johan Skoglöf i sin blogg http://johan.learntech.se/darfor-bor-du-oka-ditt-fokus-pa-larande-just-in-time/ (2012-08-27)

Här är en kort sammanfattning av Skoglöfs blogginlägg:

  • Lärande ”just-in-time” ställer krav på enkelhet. Det är inte avancerad interaktivitet som är det viktiga längre. Det handlar istället om hur du visualiserar kunskap och tar hänsyn till hur vi lär.
  • Det handlar också om att få in lärandet i vår stressade vardag? Det vi lär oss måste kunna stoppas in i arbetet, mellan uppgifter. Därför måste också lärmodulerna bli mindre. Vårt uppmärkshetspann har minskat. På 90-talet när jag utvecklade eKurser var lärmodulerna ofta på en timme, inte helt ovanligt tog man dom då i en separat datasal. För några år sedan brukade jag undervisa att lärmoduler skulle vara 15-20 minuter, det var den optimala längden för Rapid eLearning. För ett år sedan gjorde jag en utvärdering på Ericsson och fann att användarna i snitt tog 8 minuter av lärmodulerna.
  • Starten på hela trenden mot kortare, enklare lärmoduler var Rapid eLearning och verktyg som Articulate. Rapid eLearning som begrepp har dock breddats och framför allt börjat ersätta den traditionella marknaden för eLearning. Idag krigar verktyg som Adobe Captivate, Lectora Snap och Articulate Storyline med funktionalitet som finns i de mest avancerade eLearningverktygen. Avancerade scenarios och interaktioner kan läggas till utan att ta till komplexiteten i verktyg som Flash eller Lectora Publisher.
  • Det här har givit utrymme för riktigt enkla och snabba verktyg som med en knapptryckning konverterar innehåll i PowerPoint till Flash eller HTML5 för att spela såväl på intranätet som i mobilen. Ett exempel på ett sådant verktyg är iSpring Converter. Man skulle kunna säga att det är den nya marknaden för Rapid eLearning, lämplig för korta lärmoduler ”just-in-time”. Faktum är att PowerPoint 2010 i sig innehåller det mesta av vad som behövs; möjlighet att synkronisera ljud, enkla interaktioner, skärmbilder och publicering till video. Ta en titt på min Youtube-kanal för några exempel (dock inte tänkta som ”just-in-time”)
  • Verktygen för skärminspelning blir också bara enklare och enklare. Du behöver inte köpa Adobe Captivate för att börja skapa eInstruktioner för din programvara. Gratisverktyg som Jing och Screenr räcker för de flesta behov och har också lösningar för att lagra och spela upp inspelningarna.
  • En stor poäng med JITT är ökad hastighet. Att utveckla en kurs för klassrum och sedan leverera kan ta lång tid om det handlar om ståra målgrupper. Att nå 500 anställda innebär 20-30 kurstillfällen, något som kan ta många månader att genomföra. Detsamma med klassisk eLearning. Även små projekt tar flera månader att genomföra. Att engagera rätt ämnesexperter och coacha dem att spela in korta lärmoduler med enkla verktyg är gjort på några veckor.

Nordström: Lärande samtal

Elisabeth Nordström, processledare vid Kommunförbundet Stockholm, forskar kring lärande samtal och kollegialt lärande. Hon illustrerar olika sorters samtal i en ”samtalstrappa”.

  • nordstrom_samtalstrappan_05Vardagsprat. Då assoccierar och relaterar vi till varandras berättelser. Vardagspratet är ytligt men också oerhört viktigt. Det måste finnas på varje arbetsplats eftersom det ger nödvändiga andningspauser och är ett sätt att skapa relationer.
  • Diskussionen, handlar om makt och positionering. Vid diskussioner är vi inte intresserade av att lära något av motparten. Under diskussionen är vi dåliga lyssnare eftersom vi sitter och tänker ut nya argument medan den andra pratar.
  • Nätverks- och erfarenhetsutbyte – börjar närma sig lärande samtal men stannar just vid erfarenhetsutbyte och handlar sällan om reflektion och lärande på djupet.
  • Lärande samtal.  Alla bidrar med erfarenheter. Gruppen filtrerar fram vad man ska prata om. Därefter tydliggör och granskar gruppen begrepp inom valt område för att få fram gemensamma begrepp. Det fungerar inte att bara tycka till om saker och ting. Mellanrummet mellan teori och praktik granskas och man vänder blickarna mot sig själv för att  se om det finns ett glapp mellan tanke och handling. Lärande samtal ska alltid ha en samtalsledare som ser till att alla får komma till tals och får lika mycket talutrymme. Nordström talar om fem förhållningssätt i det lärande samtalet: respekt, ödmjukhet, äkthet, empati och ”dämpad entusiasm”.