My Reflection at Topic 1 #ONL

map_visitor_resident_lottech

Map inspirated by White, D. & Le Cornu, A. (2011)

I have never been interested in teknology it self, but in the possibility to create and organize things. When I was a young girl I could make paperposters, my own magazines and a register over all my books. I beleve it’s here my digital journey begins.

Now I do posters, magazines and registers, but with the computer – and today it’s easy to share and publish. I consider myself rather digital literate. As well what conserns living, learning and working.  But can you be digital literat whitout beeing social? I can handle small technical problems, I can manage different digital tools, I can search and find information at the web and review the information. My weakest part of digital literacy is to use the social part of social media.

Social media not my cup of tea

The last years I’ve learned about my self that I’m not god in making ‘likes’ and comments. I have tried out social media tools becourse I want to know what it is, becourse it belongs to my job. But after a while I loose my interest in the social part. It make me feel stressed. In the rich flow of posts felt expectations to like and comment. I’m not the one who check my smartphone all the time and stop up to do ‘likes’ and comments. And when I sit by the computer always have other things I want to do and create.

My digital personal and professional life

This has resulted in that i unfollowed everybody exept my close family. Maybee it’s mirroring who I am in real life. I can bee social but I also have some integrety and a introvert side. It’s easier to engage in social media as the professional me, than the personal me – if it’ not my family. I seldom express my opinions on the web. But i have no problem to write objective about subjects or about teachers who do a good pedagogical work. That makes my digital personal life separated and not public för anyone.

Expose myself for e-learning

After a few years working with other pedagogicalprojekts I’m back as a ICT-educater. I joined ONL becourse I want to catch up whats going on in the digital world. For me ONL menas that I want to expose myself for e-learning. My new kontext as a ICT-educater is about e-learning.

Charlotte Ch

 

References:

White, D. & Le Cornu, A. (2011) Visitors and residents: A new typology for online engagement. First Monday, 16(9).

Annonser

Holmgren: Brandmannautbildning på distans

Vad kännetecknar brandmannautbildningen avseende dominerande uppfattningar om yrkeslärande och brandmannayrke och hur har dessa påverkat och blivit påverkade av implementeringen av nätbaserad distansutbildning?

PDF: Brandmannautbildning på distans, en het fråga av Robert Holmgren, Umeå Universitet, 2015.

Vilka utmaningar, motsättningar och förändringar kan identifieras avseende instruktörernas roll i undervisningen när nätbaserad distansutbildning implementeras? 3. Vilka utmaningar, motsättningar och förändringar i de studerandes lärprocesser kan identifieras när en betydande del av utbildningen bedrivs med stöd av digital teknik på distans? 4. På vilka sätt har implementeringen av nätbaserad distansutbildning bidragit till förändringar inom brandmannautbildningens grund-utbildning som helhet?

Historik brandmannautbildningen

Medan yrkesintroduktion och lärande för blivande brandmän fram till 1986 kan beskrivas i termer av informellt och svagt reglerat, innebar tillkomsten av Statens räddningsverk att utbildningsprocessen forma-liserades. Efter minst ett års anställning inom räddningstjänst utbildades brandmännen därefter i Räddningsverkets regi enligt två spår: 15 veckors utbildning för brandman i heltidskårer och 5 veckors utbildning för brandmän i deltidskårer. Utöver dessa grundläggande utbildningar utvecklades en rad påbyggnadsutbildningar främst med inriktning mot systematiskt säkerhets-arbete och räddningsledning

I den s.k. Räddningsverksutredningen (SOU, 1998:59) grundlades vidare en ny syn på verksamhetsområdet som därefter benämndes ”Skydd mot olyckor”:

  • åtgärder för att förhindra olyckor
  • skadebegränsande åtgärder i förväg (skyddsåtgärder)
  • åtgärder för att förbereda räddningsinsatser
  • åtgärder för att genomföra räddningsinsatser
  • åtgärder efter en räddningsinsats

År 2003 startade en grundutbildning för brandmannayrket med namnet ”Skydd mot olyckor” (SMO). Brandmannautbildningen som tidigare varit 15 veckor lång utökades till 2 år och utöver operativt brandbekämpande utökades innehållet med ett förebyggande risk- och säkerhetsområde. Den nya utbildningen innefattade också en strävan med ökad forskningsanknytning, satsningar på genus- och mångfaldsfrågor och utveckling av problembaserade arbetsmetoder (PBL).

Utbildningen ska ge kompetens som kan vara meriterande för befattningar inom området skydd mot olyckor vid andra kommunala förvaltningar och statliga myndigheter samt inom näringslivet. Områden som berörs i utbildningens allmänna mål handlar bland annat om samarbets- och problemlösning, informationshantering, vetenskaplig orientering, självständighet samt jämställdhet och mångfald. Kurspoängen, totalt 80 studiepoäng (1 poäng/vecka) och är studiemedelsbaserad.

Brandman på distans

2008 utökades SMO-utbildningen med en distansdel. Det innebär det att 75-80 procent av studierna genomförs hemifrån via digital teknik och resterande del som övningsinriktade träffar på campus. Efter ca fyra veckors nätbaserade studier följer därefter ca en veckas koncentrerad övningsverksamhet på campusområdet. De distansstuderande ska enligt utbildningens riktlinjer ha motsvarande antal övningstillfällen som de som studerar på campus. Denna form kallas ofta för blended learning (blandad lärandeform), där face-to-face baserat lärande kombineras med nätbaserat lärande.

Ett lärstödscentrum inom Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS) med IT-pedagoger ansvarade för kursutveckling och IT-support och tre lärare vid lärosätet fick i uppdrag att implementera och utveckla den nätbaserade distansutbildningen

Studie av

Robert Holmgren har undersökt har skrivit en avhandling som heter ”Brandmannautbildning på distans, en het fråga” vid Umeå universitet, 2015. Avhandlingen handlar om den nätbaserade distansutbildningens fem första år, 2008-2012. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande (Wertsch, 1991; 1998) samt i aktivitetsteorin (Engeström, 1987; 2001), riktas uppmärksamheten mot utmaningar, motsättningar och förändringar som kan uppstå på olika nivåer i brandmannautbildningens grundutbildning när den etablerade campusformen kompletteras med en nätbaserad distansutbildningsform.

Avhandlingens syfte är att bidra med kunskaper inom området nätbaserad yrkesutbildning.

Avhandlingen består av fem artiklar publicerade var för sig. Dessa har sedan sammanförts till en avhandling med en ”kappa” som utgör en  …

Under den studerade tidsperioden har Holmgren undersökt

  • campusstudenternas lärprocesser
  • distanstuderandes lärprocesser
  • instruktörernas campusundervisning
  • instruktörernas distansundervisning

Holmgren delar upp tidsperioden i

  • införandefasen – av distansutbildning
  • spridningsfasen
  • konsoliseringsfasen

Holmgren har genomfört intervjuer, dokumentinsamling, loggboksskrivande samt observationer

Artikel 1 – dominerande uppfattningar om yrkeslärande bland instruktörerna

I artikel 1 var syftet att beskriva och analysera dominerande uppfattningar om yrkeslärande bland verksamma instruktörer inom brandmannautbildningens grundutbildning.

I artikelns slutsatser konstateras bland annat att utbildningsreformens intentioner i flera avseenden kan beskrivas som radikala och att de gav upphov till en påtaglig spänning mellan olika uppfattningar om brandmannautbildningens uppdrag och mål. Det konstateras också att denna olycksrelaterade kontradiktion fram till studiens genomförande inte varit en tillräcklig drivkraft för förändring, varken av instruktörer s dominerande uppfattning om yrkeslärande eller av utbildningspraktiken i vidare mening.

Artikel 2 – brandmannastuderandes lärprocesser

I denna artikel uppmärksammades brandmannastuderandes lärprocesser från teoriinriktad övningsförberedelse till praktiskt övningsgenomförande.

I artikelns slutsatser framkommer bland annat att distansinstruktörernas sätt att använda teknologierna och utforma uppgifter bidrog till ett ökat ansvar i lärprocessen och en högre grad av förförståelse inför övningar bland de distansstuderande. Betonandet av skriflig kommunikation samt utveckling av problembaserade och processinriktade uppgifter medverkade vidare till ökade inslag av reflektion, vilket medförde att lärprocesserna blev synligare i distansformen jämfört med campusformen.

Artikel 3 – förändringar avseende PBL-aktiviteternas utformning

I denna artikel riktades uppmärksamheten specifikt mot de förändringar avseende PBL-aktiviteternas utformning samt studerandes och instruktörers rollfördelning som ägde rum över tid när PBL kom att genomföras i nätbaserad miljö.

I linje med den nätbaserade PBL-aktivitetens inriktning visades vidare att distansinstruktörernas roll i hög grad var inriktad mot handledning, där de via aktiva insatser i olika nätbaserade forum eftersträvade att stödja de studerandes interaktion. Campusinstruktörernas roll visade sig däremot i högre grad vara fokuserad på att tillhandahålla instruktioner och att vara tillgänglig vid behov.

xxx

I artikelns diskussion och slutsatser konstateras bland annat att införandet av IKT som stöd i PBL-aktiviteten utgjorde en katalysator, vilken bidrog till att såväl arbetsformer som rollfördelning förändrades. Mot bakgrund av den normalisering som därefter ägde rum inom den nätbaserade aktiviteten, framhålls vidare betydelsen av långsiktigt stödjande åtgärder för att därigenom kunna förändra etablerade instruktörsuppfattningar och utbildningstraditioner.

Artikel 4 – påverkan vid övergång från campusaktivitet till distansaktivitet

Denna artikel handlar om brand- och räddningsinstruktörsrollen och hur den påverkades genom kontinuerliga övergångar mellan å ena sidan en face-to-facebaserad och övningsinriktad utbildningsaktivitet och å andra sidan en nätbaserad aktivitet.

I artikelns slutsatser pekas bland annat på den etablerade brandinstruktörsrollens starka förankring i yrkesprofessionen och dess normer kring yrkeslärande, vilket synes ha bidragit till att införandet av distansutbildningen med dess digitala teknik och alternativa erbjudanden för undervisning, hade svårt att få genomslag. Brister avseende support och utbildning om pedagogiska frågor och teknikanvändning samt en konserverande utbildningsstruktur tycks vidare ha medverkat till att instruktörerna inte gavs möjlighet till att varken ompröva eller utveckla den etablerade instruktörsrollen. Avslutningsvis pekas det dock på att kontinuerliga, om än små, förändringssteg togs av dessa brandinstruktörer och i utbildningen som helhet. Som exempel kan nämnas att digital teknik användes alltmer även inom campusutbildningen och att de flesta instruktörer tycktes ha passerat de teknikrelaterade trösklarna.

Artikel 5 – studerandes förberedelse till övning

I denna artikel riktades uppmärksamheten mot de studerandes lärprocesser från förberedelse till övning samt hur dessa påverkades av denna förändring. Vidare var syftet att identifiera och beskriva möjliga kontradiktioner i lärprocesserna samt hur de studerande hanterade dessa.

I artikelns resultat och analys visas att inga kontradiktioner kunde identifieras i de studerandes lärprocesser i campusaktiviteten. Snarare präglades de av en stark tillit och följsamhet till en till synes inarbetad rollfördelning, där instruktörerna i hög grad hade ansvar för måltolkning och kunskapsförmedling samt kontroll över genomförande av förberedelser och övning. Kommunikation och samarbete inom studerandegrupperna var vidare ett viktigt socialt och kunskapsmässigt stöd i lärprocessen, inte minst för att upprätthålla studiemotivationen. Vid senare delan av utbildningen visas dock att rollfördelningen jämnades ut och att de campusstuderande gavs och tog ett större ansvar framförallt vid genomförande av övningar.

I distansaktivitetens nätbaserade förberedelsefaser identifierades däremot ett flertal kontradiktioner, vilka manifesterades som dilemman och konflikter i de distansstuderandes lärprocesser. Dessa dilemman och konflikter var i flera fall relaterade till måltolkning där instruktörernas begränsade stöd samt oklarheter i kursmaterial och rollfördelning bidrog till att lärprocessen präglades av både anonymitet och osäkerhet. Brister i de av utbildningen erbjudna teknologierna samt konkurrerande yrkesåtaganden vid sidan om studierna gav också upphov till ytterligare dilemman och konflikter. I de distansstuderandes sätt att hantera dessa kontradiktioner visas att de successivt i, i relation till de campusstuderande, utvecklade ett mer självstyrt lärande. Utöver dessa förändringar kom också de yrkesmässiga erfarenheter som fanns tillgängliga inom distansgrupperna att utgöra viktiga kunskapsmässiga stöd i lärprocessen.

Avslutningsvis visas dock att kontextuella aspekter som undervisningsnormer, utbildningskrav och studietempo över tid kom att bidra till en normalisering av de distansstuderandes lärprocesser under förberedelserna, i riktning mot den övnings- och instruktörsorientering som kännetecknade campusaktiviteten.

Holmgrens analys och diskussion

I sin analys och diskussion tar Holmgren upp följande:

My reflection First week #ONL171

webb_mote_oln171

Onlinemeeting with PBL-group 6

I have a new employment as an ICT-educater. I will support teachers using online learning and that part is a new kontext for me. I need to learn more about e-learning and education at distance. I searched on the web to find some readingmaterial. I found a MOOC which was right on spot!

I’m especially intrested in how to design online learning and how to create collaborative learning online. The course also gives me the opportunity to expose myself for e-learning in action. If I have’t tryed it myself, I think it’s hard to support others.

But there was two problems. The course started one week ago and it’s in english! Well, I try to sign up anyway. And about the english, I just throw myself in to it.

The next day I took part of a webinarium with Sara Mörtsell, and the day after that I participitated an PBL-group. Now I have attended three meetings with my wonderful PBL-group.

About the english language it’s difficult to both listen and do the metathinking at the same time. But maybee I will develop the ability.

”The filter bubble”

From the webinarium with Sara Mörtell I became aware of how ”Googlified” we have become. I learned about the ”the filter bubble”. I’m a big fan and a user of Googles tools. But It gave me someting to think about. I’m already familiar with Wikimedia and Creative Commons. But I will try to ge better to CC-mark my own material.

The evolution of PBL

In the PBL-groups we will use ‘Problem based learning’ (PBL). I haven’t used PBL since I studied to became a teacher in the 80:s. But I think the backgroundthoughts for PBL has influenced the pedagogic of today. Funnily enough PBL is one officiell method at the college I just started to work at. I’m not surprised. The education at this college is a preparation for a very practical profession.

When I read the articel by Savin-Baden (2014) I understand that PBL has growing into new constallations since the 80:s. Savis-Baden had mapped the PBL-constallations with particilar theorists and activities. She means that there is a relatively little understanding of the different consteallations. But the map can help those who wants to use or want to develop PBL, be clearer about the purpose, practicis, and pedagogies involved. It’s to early for me to identify  what PBL-constallation the teachers at our college use.

Charlotte
@lottechristoff2


References

Savin-Baden, M., (2014) Problem-based learning: New constellations for the 21stCentury. Journal of Excellence in College Teaching 25 (3/4) 197-219 Preprint Savin-Baden JECT (3)

Åsa & Dan: Mot bättre nätföreläsningar

En film med goda råd om vad du kan kan tänka på när du planerar en nätföreläsning. Filmen är producerad av Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, LärandeResursCentrum, Högskolan Kristianstad.

Film: Mot bättre nätföreläsningar

Den artikel som nämns i filmen hittar du på http://pgbovine.net/publications/edX-MOOC-video-production-and-engagement_LAS-2014.pdf

En sammanfattning av Åsa och Dans tips:

Syfte, syfte och syfte!
Var klar över syftet med din föreläsning! Ofta handlar det om att hjälpa studenterna om att ta sig igenom kurslitteraturen:

  • korta föreläsningar där man sammanfattar de olika kapitlen,
  • föreläsningar där man förklarar viktiga begrepp,
  • en föreläsning där man ger studenterna en fråga eller ge en förförståelse inför kommande litteratur,
  • förbereda studenterna inför en kommande aktivitet,
  • föreläsning med studenternas egna frågor (on demand),
  • en motivations och pepp-föreläsning

Håll filmen kort, inte långa istället ofta förekommande, fördel att det blir enkelt att göra om/uppdatera, du kan möblera om ordningen eller plocka de avsnitt du behöver

Avgränsa och avgränsa med hjälp av syftet, låt varje del ha ett eget pedagogiskt syfte,

Var personlig och var dig själv, sträva inte efter perfektionism eller att vara en entertainer, på så sätt skapar du en relation med studenterna

Tala då och då direkt till kameran – till studenterna

Fundera över hur du kan aktivera studenterna under föreläsningen, uppmana te.x. studenterna att pausa och skriva något hos sig själv eller i ett forum, svara på ett frågeformulär i anknytning till föreläsningen.

Försök visualisera det du säger, te.x. med bilder eller nyckelord ej långa texter, eller använd rekvisita.

Använd dig av dialogformen, te.x. med en kollega.

Se till att ha bra ljud på din nätföreläsning.

Åsa & Dan: När du planerar en presentation

Några råd när du planerar en PowerPoint-presentation.

Film: När du planerar en presentation.

Sammanfattning av Åsa & Dans råd:

  • begränsa mängden text, använd nyckelord
  • använd stort teckensnitt och gör varje sida luftig
  • undvik animeringar (rörelser av text och bild)
  • använd samma teckensnitt rakt igenom
  • använd bilder som stämmer med budskapet eller som illustrerar en känsla
  • presentationen ska vara ett stöd för dina åhörare inte ett manus för dig
  • illustrera detaljer som siffror med hjälp av figurer och diagram,  men gör dem förenklade och överskådliga
  • dela hellre upp mer omfattande information över flera sidor/diagram
  • dela upp långa citat på flera sidor och ge åhörarna tid att hinna läsa det som står
  • se till att olika texttyper har samma storlek
  • använd harmoniska och kontrastrika färger, använd vald färgskala hela presenationen rakt igenom

I nedanstående film visualiserar Dan ytterligare för hur du skapar bra presentationer:

Vetenskaplig grund & beprövad erfarenhet

 

Filmer:

Några nyckelbegrepp

När vi diskuterar ett forskningsbaserat arbetssätt är det viktigt att förstå några grundläggande begrepp; vetenskaplig grund, forskningsbaserat arbetsätt, evidens och beprövad erfarenhet.

Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning.

Beprövad erfarenhet har ingen exakt definition i lagtext eller förarbeten. Skolverket definierar, i likhet med Socialstyrelsen, beprövad erfarenhet som kunskap som är genererad vid upprepade tillfällen över tid, som är dokumenterad och kvalitetssäkrade enligt vedertagen metod. Att en eller ett fåtal skolor arbetar på ett visst sätt kan därmed inte benämnas som beprövad erfarenhet utan man kan då istället tala om t.ex. lärande exempel. Det finns ingen absolut gräns för hur många skolor eller exempel som ska ligga till grund för beprövad erfarenhet. Allmänt kan dock sägas att antalet ska vara så stort att kunskapen som genereras kan anses vara tillförlitlig. Beprövad erfarenhet ska i likhet med forskningsresultat vara allmängiltiga, generaliserbara och därför överförbar mellan olika skolor.

Med forskningsbaserad arbetssätt menar vi ett sätt att arbeta som grundas i bästa tillgängliga kunskap. Kunskapen som avses kan komma från akademisk forskning eller från annan systematiskt dokumenterad kunskap som beprövad erfarenhet. I detta sammanhang talar vi ibland om begreppet evidens.

Evidens kan förstås som den kunskap som för tillfället är mest tillförlitlig. Forskning och beprövad erfarenhet inom utbildningsområdet är en process i rörelse och det blir därför missvisande att tala om säker eller slutgiltig kunskap. När vi sprider och tar del av evidens och försöker omsätta denna kunskap i vår verksamhet kan vi tala om att vi arbetar evidensinformerat. Att vi i vårt arbete använder oss av den bästa tillgängliga kunskapen inom det område vi arbetar med.

Hämtat från Skolverket 2017-02-15
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt/nagra-nyckelbegrepp-1.244041
Senast granskad: 2015-12-16
Innehållsansvar: Avdelningen för skolutveckling

Fåhræus: Odla lärande, kommunikation och samarbete bland distanslärande personer.

Sammanfattning av Eva Fåhræus doktorsavhandling ”A Triple Helix of Learning Processes How to Cultivate Among Distance-Education Learners” (2003).

Inlärningsprocesser i en trippelspiral – Hur man kan odla lärande, kommunikation och samarbete bland distanslärande personer

fahreus_avhandlingDetta arbete fokuserar på kollaborativt lärande (lärande i samarbete) samt hur det kan användas och stödjas i distansutbildning. Tidigare arbete tyder på att distanslärande personer upplever mer ensamhet, tekniska problem och brist på stimulans än personer som lär ansikte mot ansikte. Samarbete med studiekamrater kan öka känslan av anknytning och engagemang. Ändå är kollaborativt lärande inte svaret på alla problem i distansutbildning — och det skapar nya problem. Detta arbete undersöker problem, möjligheter och processer när lärande i samarbete införs i distansutbildning — och föreslår lösningar.

Anknuten forskning om distansutbildning och datorstött lärande i samarbete presenteras och relateras till den egna forskningen. Informations- och kommunikationsteknikens olika roller på dessa områden beskrivs.

Sex egna forskningsrapporter redovisas och integreras. Tre av dem undersöker universitetskurser om datoranvändning i samhället: De lärande samspelade främst genom ett forumsystem, dvs ett system för textbaserade, asynkrona konferenser och diskussioner. Forumkommunikationens särart påverkade kommunikations- och samarbetsprocesserna. En rapport summerar dessa resultat och härleder en första lista på tips för lärare och systemkonstruktörer, med syftet att minska problem och dra fördel av möjligheter med lärande i samarbete. En rapport till Skolverket ger en översikt av forskning om distansutbildning, med rekommendationer rörande dess användning i gymnasieskolan.

För att få en fylligare bild av distanslärande personer samt deras särskilda situation och intressen genomfördes en studie i Australien. De flesta i studiegruppen var gymnasieungdomar som bodde långt från tätorter. Kommunikationen var vanligen begränsad till post, radio och telefon. Tillfällen till samarbete med andra lärande var sällsynta. Detta tillsammans med korrespondensutbildningstraditioner och brister i teknisk infrastruktur försenade förändringar. Dock hade en dynamisk utveckling mot mer lärande i samarbete startats.

Empiriska data samlades in etnografiskt i naturliga kursmiljöer. Resultaten analyserades med hjälp av ’aktivitetsteori’ som ramverk.

Huvudbidraget från arbetet är beskrivningen av hur tre grupper av inlärningsprocesser utvecklas och samspelar: a) inlärning av kursinnehåll, b) kommunikativ inlärning och c) inlärning om samarbete. De bildar en modell i form av en trippelspiral. Till slut ges detaljerade råd i checklistor till organisationer, lärare, lärande personer och systemkonstruktörer.

Eva Fåhræus hemsida

Länk till doktorsavhandlingen:
https://www.dropbox.com/s/yng1jqv1mcq2tvi/fahr%C3%A6us_A%20triple_helix_of_learning_processes_how_to_cultivate.pdf?dl=0

SKL: Framgångsfaktorer & fallgropar i E-lärande

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har en serie filmer om e-lärande. Denna film tar upp framgångsfaktorer (FF) och fallgropar (FG) kring MÅLGRUPP  vilket troligen är den allra vanligaste FF:n och FG:n.

http://play.skl.se/video/ff-och-fg-malgrupp?html5=0 (5:07 min)

framgang_elar_skl

Filmserien bygger på intervjuer med medlemmar och medarbetare med erfarenhet inom e-lärande samt personer ifrån andra organisationer och företag (bl a då ramavtalsleverantörer för e-lärande). Övriga filmer hittar du här: http://play.skl.se/categories/e-larande

Charlottes sammanfattning av filmen:

  • Fallgrop: tror att man kan nå alla.
  • Sikta inte för brett. Målgruppen är inte ‘alla’. Specificera och begränsa målgruppen för dig själv. I vilken kontext befinner mottagarna sig? Vad är relevant för dem?
  • Prata med målgruppen. Fånga in berättelser från mottagarnas vardag. Vad är det som brukar gå fel? Vad finns det för missuppfattningar?
  • Se till att ha en gemensam målbild från beställare till leverantör. Det krävs insyn i organisationen.
  • Fånga deltagarna direkt.
  • Kort och lätt. små portioner. Plats- och plattformsoberoende. Lärande när det passar – på tåg och buss.