Dysthe: Dialogperspektiv på elektroniska diskussioner

Samtal, dialog och diskussion har i alla tider varit en del av lärandekulturen inom den högre utbildningen. Idag har informationsteknologin möjliggjort andra typer av interaktion. Olga Dysthe, norsk professor har engagerat sig i språklig interaktion för lärande, i såväl tal som i skrift. Dysthe har även studerat studenters interaktion i elektroniska diskussioner vilket hon redogör för i en artikel i boken ”Dialog, samspel och lärande” (2003). 

bok_dysthe_red_dialogDet finns olika elektroniska kommunikationsverktyg, både synkrona och asynkrona. ”Synkrona” samtal betyder att deltagarna är ute på nätet samtidigt, medan ”asynkrona” betyder att deltagarna läser det som andra har skrivit och skriver egna inlägg på sin dator vid ett tillfälle som passar dem. Detta är en viktig skillnad som får konsekvenser för både för inläggens form och för läroaspekten.

I artikeln tittar Dysthe närmare på asynkrona diskussioner där hon vill försöka förstå de processer som uppstår genom detta nya sätt att skapa interaktion, vilka faktorer som påverkar inlärningspotentialen och vilka krav genren ställer på lärare och studenter. Syftet med studien var att diskutera hur man bäst skall organisera sådana undervisningsformer.

För att förstå vad som händer i nätmedierade läroprocesser har Dysthe använt sig av en dialogteori i analysen av utskrifter från elektroniska diskussioner. Hon gör också en inspel i samtalet om hur sociokulturell teori kan bilda en grund för förståelsen och användandet av olika IT-baserade läromedel.

Olika användning av IT speglar olika kunskaps- och lärosystem.

Dysthe inleder med att synen på informationsteknologi i undervisningen har förändrats alltefter vilket perspektiv på kunskap och lärande man har utgått ifrån. Hon redogör för fyra paradigmskiften som Koschman (1996) har identifierat vad gäller IKT-användning. De fyra paradigmer har dels avlöst varandra eller lever sida vid sida.

  1. CAL; computer assister learning. Den byggde på en behavioristisk syn på lärande som ett passivt mottagande av i förväg definierar kunskap.
  2. Bygger på en föreställning om att ”kognition” liknar databehandling och kan studeras genom konstruktion av ‘intelligenta system’ som tjänar som funktionella modeller för de annars otillgängliga processerna i det mänskliga psyket. I princip skulle maskinsystem kunna konstruerad så att de tog över lärarens roll.
  3. Logo-som-latin.
  4. DSSL. Datorstött samarbetslärande.

I den litteratur som finns om DSSL råder en generell och intiativ konsensus om att den lärande bygger kunskap genom diskussion med andra studenter, lärare och handledare, och de flesta sätter likhetstecken mellan deltagande och interaktiv process. (s 303).

Under samlingsbegreppet ”colloborative learning” ingår både problembaserat lärande, projektbaserat lärande och andra typer av gruppbaserat lärande vilka omfattar många typer av verbal dialog.

De flesta lärare är mest förtrogna med den asynkrona diskussionen.

Den asynkrona diskussionen är därmed endast ett av många element som ingår i DSSL men den ligger nära sådana undervisningssätt som lärare är förtrogna med i traditionell undervisning och är därför mest lättillgänglig för lärare utan så stor erfarenhet av IT.

Tre slag tillämpningar av synkrona och asynkrona diskussioner:

  • mellan studenter (och lärare)
  • en utvidgning av diskussioner till studenter vid andra institutioner nationellt eller globalt
  • möjligt att inkludera experter på annan geografisk plats

I följande studie är det den verbala diskussionen som är studieobjektet.

Dysthe menar att det väsentliga är att försöka förstå läroprocessen ur den lärandes synvinkel. Därigenom får samtalen mellan deltagarna betydelse liksom användandet av medierande redskap som stödjer grupper av lärande personer eller produceras av dem. Deltagarnas egna framställningar av hur de arbetar och lär är lika viktiga källor till kunskapen om läroprocessen.

Kontextualisering av diskussionen

Tio studenter deltog i studien, alla vuxna med förvärvsarbete vid sidan av studierna. De flesta träffades en gång i veckan under en nätmedierad diskussion. Studenterna får konkret utdelning i form av betyg. Modulen utvärderades genom skriftliga uppsatser och deltagande i den asynkroniska diskussionen betygssattes inte.

Teoriförankring

Dysthe ville genom studien undersöka vilken läropotential den nätmedierade filosofidiskussionen skapade för deltagarna. Det är kanske inte möjligt att testa vad varje student faktiskt lär sig i en interaktionssituation, men det är möjligt att analysera sidor hos både samtalsmönstren och läropotentialen i den specifika aktiviteten. I vilken utsträckning den enskilda studenten tillgodogör sig läropotentialen bestäms däremot av både kontextuella och personliga faktorer som är mycket svåra att analysera.

Dysthe grundar sig analys på Bakhtins teori om hur mening skapas genom dialog, på hur Rommetveits betoning av intersubjektiviteten och på den etniske semiotikern Yuri Lotmans utveckling av Bakhtins teori om texters ”dubbla funktion” och texter använda som ”tankeredskap”. Bakhtin betonade den dialogiska meningskonstruktionen som grundläggande i all kommunikation.

Lothman utvecklade Bakhtins teorier genom att hävda att alla texter utmärks av två funktioner:

den enstämmiga som fokuserar på hur mening överförs så noggrant som möjligt och
den flerstämmiga som fokuserar på att generera ny mening.

Den enstämmiga överföringsfunktionen har fått stört uppmärksamhet och utgjort underlag för en universiell kommunikationsform som kallas överförings- eller ledningsmetaforen för kommunikation med tonvikt på överföring och mottagande.

Problemställning

Analysen kommer att inriktas på följande frågor:

  • Vilka överordnade interaktionsmönster finner vi i diskussionen?
  • I vilken grad engagerar sig studenterna i vad andra säger, dvs. i vilken grad är samtalet dialogiskt?
  • Hur fungerar den uppgift som läraren gav?
  • Vilka slags symmetri-/asymentrimönster finner vi, och vad betyder det för läropotentialen?
  • På vilket sätt bidrar de många rösterna till läropotentialen? 
  • Vilka karakteristiska drag har den asynkrona diskussionen som inlärningsgenre och vad kräver den av studenter och lärare?

Metod

Den utskrivna diskussionen kodades i sin helhet. Först efter Henris (1995) kodningskategorier som sedan bildade ett kommunikationsdiagram

  • Interaktion
  • Implicit interaktion och
  • Självständiga utsagor

Syftet var att få en överblick över i vilken grad de olika studenterna reagerade på vad andra studenter hade skrivit och i vilken grad de endast var inriktade på att själva få yttra sig.

Därefter kodades materialet efter Lothmans begrepp enstämmig och flerstämmig textfunktion för att förstå några av de faktorer som kan främja läropotentialen i denna specifika kontext. Innehållsanalysen är nödvändig som komplement eftersom det endast är genom att betrakta innehållet som man kan säga något om läropotentialen. 

 

Faktorer som medverkar till dialog

 

Slutsatser

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s