Holmgren: Brandmannautbildning på distans

Vad kännetecknar brandmannautbildningen avseende dominerande uppfattningar om yrkeslärande och brandmannayrke och hur har dessa påverkat och blivit påverkade av implementeringen av nätbaserad distansutbildning?

PDF: Brandmannautbildning på distans, en het fråga av Robert Holmgren, Umeå Universitet, 2015.

Vilka utmaningar, motsättningar och förändringar kan identifieras avseende instruktörernas roll i undervisningen när nätbaserad distansutbildning implementeras? 3. Vilka utmaningar, motsättningar och förändringar i de studerandes lärprocesser kan identifieras när en betydande del av utbildningen bedrivs med stöd av digital teknik på distans? 4. På vilka sätt har implementeringen av nätbaserad distansutbildning bidragit till förändringar inom brandmannautbildningens grund-utbildning som helhet?

Historik brandmannautbildningen

Medan yrkesintroduktion och lärande för blivande brandmän fram till 1986 kan beskrivas i termer av informellt och svagt reglerat, innebar tillkomsten av Statens räddningsverk att utbildningsprocessen forma-liserades. Efter minst ett års anställning inom räddningstjänst utbildades brandmännen därefter i Räddningsverkets regi enligt två spår: 15 veckors utbildning för brandman i heltidskårer och 5 veckors utbildning för brandmän i deltidskårer. Utöver dessa grundläggande utbildningar utvecklades en rad påbyggnadsutbildningar främst med inriktning mot systematiskt säkerhets-arbete och räddningsledning

I den s.k. Räddningsverksutredningen (SOU, 1998:59) grundlades vidare en ny syn på verksamhetsområdet som därefter benämndes ”Skydd mot olyckor”:

  • åtgärder för att förhindra olyckor
  • skadebegränsande åtgärder i förväg (skyddsåtgärder)
  • åtgärder för att förbereda räddningsinsatser
  • åtgärder för att genomföra räddningsinsatser
  • åtgärder efter en räddningsinsats

År 2003 startade en grundutbildning för brandmannayrket med namnet ”Skydd mot olyckor” (SMO). Brandmannautbildningen som tidigare varit 15 veckor lång utökades till 2 år och utöver operativt brandbekämpande utökades innehållet med ett förebyggande risk- och säkerhetsområde. Den nya utbildningen innefattade också en strävan med ökad forskningsanknytning, satsningar på genus- och mångfaldsfrågor och utveckling av problembaserade arbetsmetoder (PBL).

Utbildningen ska ge kompetens som kan vara meriterande för befattningar inom området skydd mot olyckor vid andra kommunala förvaltningar och statliga myndigheter samt inom näringslivet. Områden som berörs i utbildningens allmänna mål handlar bland annat om samarbets- och problemlösning, informationshantering, vetenskaplig orientering, självständighet samt jämställdhet och mångfald. Kurspoängen, totalt 80 studiepoäng (1 poäng/vecka) och är studiemedelsbaserad.

Brandman på distans

2008 utökades SMO-utbildningen med en distansdel. Det innebär det att 75-80 procent av studierna genomförs hemifrån via digital teknik och resterande del som övningsinriktade träffar på campus. Efter ca fyra veckors nätbaserade studier följer därefter ca en veckas koncentrerad övningsverksamhet på campusområdet. De distansstuderande ska enligt utbildningens riktlinjer ha motsvarande antal övningstillfällen som de som studerar på campus. Denna form kallas ofta för blended learning (blandad lärandeform), där face-to-face baserat lärande kombineras med nätbaserat lärande.

Ett lärstödscentrum inom Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS) med IT-pedagoger ansvarade för kursutveckling och IT-support och tre lärare vid lärosätet fick i uppdrag att implementera och utveckla den nätbaserade distansutbildningen

Studie av

Robert Holmgren har undersökt har skrivit en avhandling som heter ”Brandmannautbildning på distans, en het fråga” vid Umeå universitet, 2015. Avhandlingen handlar om den nätbaserade distansutbildningens fem första år, 2008-2012. Med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande (Wertsch, 1991; 1998) samt i aktivitetsteorin (Engeström, 1987; 2001), riktas uppmärksamheten mot utmaningar, motsättningar och förändringar som kan uppstå på olika nivåer i brandmannautbildningens grundutbildning när den etablerade campusformen kompletteras med en nätbaserad distansutbildningsform.

Avhandlingens syfte är att bidra med kunskaper inom området nätbaserad yrkesutbildning.

Avhandlingen består av fem artiklar publicerade var för sig. Dessa har sedan sammanförts till en avhandling med en ”kappa” som utgör en  …

Under den studerade tidsperioden har Holmgren undersökt

  • campusstudenternas lärprocesser
  • distanstuderandes lärprocesser
  • instruktörernas campusundervisning
  • instruktörernas distansundervisning

Holmgren delar upp tidsperioden i

  • införandefasen – av distansutbildning
  • spridningsfasen
  • konsoliseringsfasen

Holmgren har genomfört intervjuer, dokumentinsamling, loggboksskrivande samt observationer

Artikel 1 – dominerande uppfattningar om yrkeslärande bland instruktörerna

I artikel 1 var syftet att beskriva och analysera dominerande uppfattningar om yrkeslärande bland verksamma instruktörer inom brandmannautbildningens grundutbildning.

I artikelns slutsatser konstateras bland annat att utbildningsreformens intentioner i flera avseenden kan beskrivas som radikala och att de gav upphov till en påtaglig spänning mellan olika uppfattningar om brandmannautbildningens uppdrag och mål. Det konstateras också att denna olycksrelaterade kontradiktion fram till studiens genomförande inte varit en tillräcklig drivkraft för förändring, varken av instruktörer s dominerande uppfattning om yrkeslärande eller av utbildningspraktiken i vidare mening.

Artikel 2 – brandmannastuderandes lärprocesser

I denna artikel uppmärksammades brandmannastuderandes lärprocesser från teoriinriktad övningsförberedelse till praktiskt övningsgenomförande.

I artikelns slutsatser framkommer bland annat att distansinstruktörernas sätt att använda teknologierna och utforma uppgifter bidrog till ett ökat ansvar i lärprocessen och en högre grad av förförståelse inför övningar bland de distansstuderande. Betonandet av skriflig kommunikation samt utveckling av problembaserade och processinriktade uppgifter medverkade vidare till ökade inslag av reflektion, vilket medförde att lärprocesserna blev synligare i distansformen jämfört med campusformen.

Artikel 3 – förändringar avseende PBL-aktiviteternas utformning

I denna artikel riktades uppmärksamheten specifikt mot de förändringar avseende PBL-aktiviteternas utformning samt studerandes och instruktörers rollfördelning som ägde rum över tid när PBL kom att genomföras i nätbaserad miljö.

I linje med den nätbaserade PBL-aktivitetens inriktning visades vidare att distansinstruktörernas roll i hög grad var inriktad mot handledning, där de via aktiva insatser i olika nätbaserade forum eftersträvade att stödja de studerandes interaktion. Campusinstruktörernas roll visade sig däremot i högre grad vara fokuserad på att tillhandahålla instruktioner och att vara tillgänglig vid behov.

xxx

I artikelns diskussion och slutsatser konstateras bland annat att införandet av IKT som stöd i PBL-aktiviteten utgjorde en katalysator, vilken bidrog till att såväl arbetsformer som rollfördelning förändrades. Mot bakgrund av den normalisering som därefter ägde rum inom den nätbaserade aktiviteten, framhålls vidare betydelsen av långsiktigt stödjande åtgärder för att därigenom kunna förändra etablerade instruktörsuppfattningar och utbildningstraditioner.

Artikel 4 – påverkan vid övergång från campusaktivitet till distansaktivitet

Denna artikel handlar om brand- och räddningsinstruktörsrollen och hur den påverkades genom kontinuerliga övergångar mellan å ena sidan en face-to-facebaserad och övningsinriktad utbildningsaktivitet och å andra sidan en nätbaserad aktivitet.

I artikelns slutsatser pekas bland annat på den etablerade brandinstruktörsrollens starka förankring i yrkesprofessionen och dess normer kring yrkeslärande, vilket synes ha bidragit till att införandet av distansutbildningen med dess digitala teknik och alternativa erbjudanden för undervisning, hade svårt att få genomslag. Brister avseende support och utbildning om pedagogiska frågor och teknikanvändning samt en konserverande utbildningsstruktur tycks vidare ha medverkat till att instruktörerna inte gavs möjlighet till att varken ompröva eller utveckla den etablerade instruktörsrollen. Avslutningsvis pekas det dock på att kontinuerliga, om än små, förändringssteg togs av dessa brandinstruktörer och i utbildningen som helhet. Som exempel kan nämnas att digital teknik användes alltmer även inom campusutbildningen och att de flesta instruktörer tycktes ha passerat de teknikrelaterade trösklarna.

Artikel 5 – studerandes förberedelse till övning

I denna artikel riktades uppmärksamheten mot de studerandes lärprocesser från förberedelse till övning samt hur dessa påverkades av denna förändring. Vidare var syftet att identifiera och beskriva möjliga kontradiktioner i lärprocesserna samt hur de studerande hanterade dessa.

I artikelns resultat och analys visas att inga kontradiktioner kunde identifieras i de studerandes lärprocesser i campusaktiviteten. Snarare präglades de av en stark tillit och följsamhet till en till synes inarbetad rollfördelning, där instruktörerna i hög grad hade ansvar för måltolkning och kunskapsförmedling samt kontroll över genomförande av förberedelser och övning. Kommunikation och samarbete inom studerandegrupperna var vidare ett viktigt socialt och kunskapsmässigt stöd i lärprocessen, inte minst för att upprätthålla studiemotivationen. Vid senare delan av utbildningen visas dock att rollfördelningen jämnades ut och att de campusstuderande gavs och tog ett större ansvar framförallt vid genomförande av övningar.

I distansaktivitetens nätbaserade förberedelsefaser identifierades däremot ett flertal kontradiktioner, vilka manifesterades som dilemman och konflikter i de distansstuderandes lärprocesser. Dessa dilemman och konflikter var i flera fall relaterade till måltolkning där instruktörernas begränsade stöd samt oklarheter i kursmaterial och rollfördelning bidrog till att lärprocessen präglades av både anonymitet och osäkerhet. Brister i de av utbildningen erbjudna teknologierna samt konkurrerande yrkesåtaganden vid sidan om studierna gav också upphov till ytterligare dilemman och konflikter. I de distansstuderandes sätt att hantera dessa kontradiktioner visas att de successivt i, i relation till de campusstuderande, utvecklade ett mer självstyrt lärande. Utöver dessa förändringar kom också de yrkesmässiga erfarenheter som fanns tillgängliga inom distansgrupperna att utgöra viktiga kunskapsmässiga stöd i lärprocessen.

Avslutningsvis visas dock att kontextuella aspekter som undervisningsnormer, utbildningskrav och studietempo över tid kom att bidra till en normalisering av de distansstuderandes lärprocesser under förberedelserna, i riktning mot den övnings- och instruktörsorientering som kännetecknade campusaktiviteten.

Holmgrens analys och diskussion

I sin analys och diskussion tar Holmgren upp följande:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s