My reflection at Topic 3 #ONL171

Flickr: firebrigade_group by LotteCh Creative Commons BY-NC-ND

Topic 3:
Learning in communities – networked & collaborative learning

It was 2010 and I participated a (live) course here in Sweden together with other teachers. Trainers was two British Teacher trainers; Wendy Jolliffe and Chris Holland. We were activated the whole day with diffrent small assignments. The trainers explained clearly and explicit what we should do. I was overwhelmed by the way the gave us instructions.

They not only explained the assignment itself. They told us HOW to work with the assignment and HOW to work together in small groups. Randomly they also gave the groupmembers diffrent roles. A role to take responsibility for. All this impressed me a lot.

Assessment framework

In one article in this course #ONL171, Terry Anderson (2008) give an example of assessment frameworks by Susan Levine (2002). She has developed a very clear set of instructions to describe her expectations för stundent contributions to asynchronous online learning courses. It is very simular to my experience from the course with Jolliffe and Holland.

She posts the following message to her students:

  1. The instructor will start each discussion by posting one or more questions at the beginning of each week (Sunday or Monday). The discussion will continue until the following Sunday night, at which time the discussion board will close for that week.
  2. Please focus on the questions posted. But do bring in related thoughts and material, other readings, or questions that occur to you from the ongoing discussion.
  3. You are expected to post at least two substantive messages for each discussion question. Your postings should reflect an  understanding of the course material.
  4. Your postings should advance the group’s negotiation of ideas and meanings about the material; that is, your contributions should go beyond a “ditto.” Some ways you can further the  discussion include
    • expressing opinions or observations. These should be offered in depth and supported by more than personal opinion;
    • making a connection between the current discussion and previous discussions, a personal experience, or concepts from the readings;
    • commenting on or asking for clarification of another student’s statement;
    • synthesizing other students’ responses; or
    • posing a substantive question aimed at furthering the group’s understanding. (Levine, 2002)

As we can see, she’s not only explains what the students should do. She also tell them the expectations of quantity and/or quality.

Even if the students just contribute with two messages for each discussion. It will be enough material for the group to process. 

To much scaffolding?

Is it to much scaffolding? I dont think so. Of course you need to balance. Brindley, J., Blaschke, L. M. & Walti, C. (2009) made some findings in their study and pointed out some strategies to improve the quality of group collaboration. Two of the strategies says:

  • Establish a healthy balance between structure (clarity of task) and learner autonomy (flexibility of task).  
  • Facilitate learner readiness for group work and provide scaffolding to build skills.

Instructional strategies

Capdeferro, N. & Romero, M. (2012) made a study to characterize the feelings of frustration as a negative emotion among online learners collaborating in small groups. In their analys they agree with other reserchers that the teacher/instructor should play an active role in the collaborate process. He or she should be proactive in monotoring and intervening in collaborative activities and should ensure that the group works effectivly through mechanisms för assistans, feedback, and evolution.

I think there has been a gap between the assessment intruction and the work in a small group.  We need to fill that gap. Brindley et al. (2009) use the word “instructional strategies”. The scaffollding is also traning in how to work in small groups.

Scaffoldning for the teacher/trainer

The course I attended with Jolliffe and Holland, was about Coooperative Learning strategies. These strategies can be scaffolding for the teachers/trainers. 

This Topic 3 was very interesting. From before I’m very intrested of Cooperative Learning strategies och the mindset behind. Now I’ve got some more connections and conformation about the importance of ‘instructional strategies’. 



Anderson, T. (2008). Teaching in an online learning context. In The theory and practice of online learning (pp. 343-395). Athabasca university press.

Brindley, J., Blaschke, L. M. & Walti, C. (2009). Creating effective collaborative learning groups in an online environment. The International Review of Research in Open and Distance Learning.

Capdeferro, N. & Romero, M. (2012). Are online learners frustrated with collaborative learning experiences?. The International review of research in open and distance learning.


My Reflection at Topic 2 #ONL

grenror Brandposthuvud by LotteCh Creative Commons BY-SA


Topic 2 – Open Learning – Sharing and Openness

Expected and unexpected effects with sharing
– good or bad?

Before this topic 2 at #ONL171, I knew the exist of open educational resources and Massive Open Online Courses (MOOCs).

Now I have realized it’s complicated to start an open course or a MOOC at a university.

  • As a teacher you need permission from the administration/department and it depends on the current view if there are threats or benefits.
  • It takes a lot of time an effort to plan and create an online open course. Will the university put hours to that whitout knowing if they get something back?
  • There are fees and certificate costs for platforms.

Possible abilitys is

  • teacher development and development of courses branding and marketing – the open courses attract can more students to formal courses.
  • They can get student from geographical a spread.
  • The university contributes to a ´learning society

My context, as a teacher and ICT-educater, is primary school to high school in Sweden. Not higher education – until just recently. I have attended formal courses at the university – and now also an open course.

The Swedish teachers “extended colleague society” at the web

In this ICT-evolution has sharing among Swedish teachers in Primary school to high school completely exploded. (And I’m sure it’s not only in Sweden). Digital infrastructure, social media and free digital tools made it possible.

Teachers get in touch with other teachers and start discussions at social media. The material and discussions is maybe not packed and structured as a course. It can be YouTube-channels and blogs with downloadmaterials backed up with Facebook groups, Twitter and Pinterest. Sometimes sharing teachers have CC-licensed their material, sometimes not.

Sharing has for many teachers became a way to learn och develop their pedagogical thoughts and practice. In Sweden we talk about “the extended colleague society” at the web.

Has sharing been good or bad? How much impact do the “the extended colleague society” have at the pedagogical development in schools? Depends schooldevelopment and improved results only at develop programs from the local school departments and national school department?

Unexpected effects

The administrations of schools have so far not set any limits for sharing. It´s good branding and can attract other the teachers to work at the school. But sharing also give other effects.

Some sharing teachers are so good to marketing them self trough social media and get many followers. Soon will book publishers and conference organizers get in touch with them and new career is possibly, part time or fulltime. Their name is already well known and the publisher save marketing money. Then, when teachers get published the publishers want them to remove the material from the webb. Is this sideeffect good or bad?

The value of certifacates without credits?

What is the value of formal credits from a university and a certificate from an open course without credits? Well, in the concurrence about an advertised vacancy formal credits make a big different. But I think a certificate without credits, together with the formal grades,
give the employee signals that it’s a ‘learning person’, that it’s a person who wants to learn things. For the teacher itself, it can be that useful knowledge at the work you have at the moment.


Do you want to start an open course?


A voice of a ‘Silent Learner’


Utifrån den pedagogiska grundsyn vi har inom skola och utbildning idag, vill vi åstadkomma lärprocesser genom att skapa interaktion mellan elever. Både i fysiska klassrum och i nätbaserat lärande.

Men vad är det som gör att en del elever inte deltar lika aktivt i diskussioner och aktiviteter. Är det för lätt eller är det för svårt? Är de uttråkade? Är de ointresserade? Är de lata? De finns där, men lyssnar de?

Introverta drag som påverkar lärandet

Den 15 mars hölls ett webinar om ‘silent learners’*. Fokus var på de elever som har introverta drag, som är ”naturligt tysta”. Inte de elever som är tillfälligt tysta eller som är tysta av sociala skäl. Det sägs att 20-25 % av befolkningen har introverta drag. Det ska tilläggas att individer kan vara introverta på olika sätt och i olika grad. Att vara introvert är inte heller detsamma som att vara blyg eller ha bristfällig social kompetens.

I den här artikeln väljer jag att behålla det engelska uttrycket ‘silent learner’ eftersom det trycker mer en pågående lärprocess än på en individ som i den direkta översättningen ‘tyst elev’.

Felaktiga antaganden

Alastair Creelman inledde webinariet men några frågeställningar. Han är e-learningexpert och verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö.

  • Hur identifierar vi de som är ‘silent learners’ så att vi inte misstar dem för att vara oengagerade elever?
  • Vilka behov har ‘silent learners’ för att kunna interagera med övriga i gruppen?
  • Hur kan vi stärka ‘silent learners’ när de befinner sig i gruppsammanhang?
  • Hur kan vi få övriga elever att upptäcka ‘silent learners’ som en tillgång för gruppen?

A noisy learner

En av huvudgästerna var Francisca Frenks, en fristående expert i Holland med lång erfarenhet av att leda online utbildningar. Hon benämner sig själv som ‘a noisy learner’, en extrovert individ som pratar mycket. Francisca delar med sig av en händelse som bidrog till att hon började intressera sig för ‘silent learners’.

Fråga istället för att döma

Francisca var handledare för en PBL-grupp i en onlinekurs. Efter en månads arbete började det uppstå problem. Tre av gruppmedlemmarna som var väldigt engagerade i gruppuppgiften började irritera sig på den fjärde gruppmedlemmen som de tyckte var inaktiv och inte bidrog till arbetet.

Vid ett tillfälle då den fjärde gruppmedlem var förhindrad att delta, började de övriga gruppmedlemmarna prata om den inaktiva gruppkamraten i negativa ordalag. Francisca stoppade gruppens arbete och menade att de var alldeles för snabba att döma en annan person. Francisca föreslog att de vid nästa möte skulle fråga den fjärde gruppmedlemmen varför hon inte engagerade sig i arbetet.

När så skedde, gav den tysta gruppmedlemmen en fullständig analys av grupprocessen som både förvånade och imponerade på gruppkamraterna. Hon fick också tillfälle att berätta hur hon kunde bidra till gruppens arbete. Från denna stund ändrades allt.

A silent learner

Dagens speciella gäst var Jan Willem Kemper som under webinariet blev intervjuad av Francisca. Han är taxeringskonsult och håller i onlineutbildningar för sina kollegor i hela Holland. Han benämner sig själv som en ‘silent learner’.

Han känner igen det scenario som Francisca målade upp. Som en ‘silent learner’ fick han skuldkänslor när han inte kunde bidra till gruppen på det sätt som övriga gruppmedlemmar förväntade sig. Han upplevde att de andra i gruppen betraktade honom som lat, ointresserad och till och med dum.  Detta ledde till att han drog sig tillbaka ännu mer. Han fortsatte att lyssna med deltog inte alls i diskussionerna.

Francisca frågade Jan Willem när han upptäckte att han var en ‘silent learner’. Han berättar att han tidigt visste att han var en tyst och introvert person. Men det var först i 40-års åldern som han förstod att det också påverkade hans sätt att lära. Från att tidigare ha upplevt sig själv som onormal i gruppsammanhang fick han nu insikt om sig själv och kunde sätta ord på sina styrkor och behov. Jan Willem har idag utvecklat en trygghet och styrka i att vara en ‘silent learner’ i en grupp.

A voice of a Silent Learner

Francisca bad Jan Willem ge exempel på vad som utmärker honom som en ‘silent learner’. Jan Willem berättar att han

  • är en tänkare mer än handlingsmänniska
  • ser på saker objektivt
  • behöver struktur
  • tycker om att ha överblick
  • är inte så angelägen om att visa känslor (men det innebär inte att man är utan känslor).

Jan Willem beskrev hur hans lärprocesser kan skilja sig från andras:

  • Han tycker om att vara ensam under lärprocessen och tycker att han lär sig bättre då.
  • Läser hellre än lyssnar.
  • Lyssnandet underlättas av lärare som är duktiga på att berätta och förmedla på ett tydligt sätt .
  • Samarbetar gärna i grupp med andra, men vill veta vad som ska hända under mötet och vill ha möjlighet att förbereda sig. Om han inte får förbereda sig hamnar han i svårigheter.
  • Vill gärna starta från början i material och lärandeprocesser och sedan arbeta sig metodiskt fram till slutet. Inte hoppa fram och tillbaka.

Jan Willem berätta om några lärandesituationer som stressar honom. T.ex. när många pratar mycket och ostrukturerat. Då hinner han inte tänka och tappar bort sig i diskussionen. Han hinner helt enkelt inte reflektera över det som sägs och händer och formulera sina egna tankar verbalt.

Styrkor som är till nytta för gruppen

Jan Willem säger att han inte är någon ledare för gruppen, men har ofta en god överblick över gruppens arbete. Han är duktig på att guida gruppen i lärprocessen och att få processen att gå framåt. Han blir ofta en medlare när gruppmedlemmar har olika åsikter.

Anpassning och att respektera olikheter

Jan Willem påpekar att samarbete och interaktion med andra är viktigt även för ‘silent learners’. Det handlar inte om att avskaffa samarbetssituationer för dessa elever. Inte heller att samla alla ‘silent learners’ i en grupp. Det handlar om HUR vi samarbetar i grupp. Det handlar om också om att respektera och se olikheter som en resurs. Man behöver inte alltid delta ljudligt för att delta och lära. Därför är det bra om alla lärare och elever känner till att det existerar personer som är ‘silent learners’.

Det är också av betydelse hur läraren utformar uppgifter. Hur läraren strukturerar och stöttar samarbete och diskussioner i gruppen. Läraren behöver även ge gruppen utrymme för tyst reflektion inför varje diskussionspunkt. Skapa balans mellan grupparbete, gruppdiskussioner, brainstorming och instudering och reflektion.

Alastair Creelman avrundar och menar att detta är en fråga om anpassning, precis som vi anpassar undervisningen efter andra elevers olikheter och olika behov.


Charlotte Christoffersen
Utbildningsenheten MSB Revinge

*Webinaret var organiserat av
NVL Distans (Nordic Network for Adult Education), EDEN (European Distance and E-learning Network) and the Swedish Network for IT in Higher Education (ITHU).

Före webinariet
uppmanades deltagarna att se en TedTalk-film
The power of introverts med Susan Cain, (19 min, svensk textat).

Här kan du se en inspelning av webinariet: The power of silent learners in a group.

Bloggartikel: After webinar ‘The power of Silent Learners in a group.

Bloggartikel: Opera Meeting: How to activate the introverts at meetings.

Vill du veta mer om ‘Silent Learners’ besök
A NordPlus project investigating different forms of participation in online learning and their meaning for organizors.