A voice of a ‘Silent Learner’

webinar_silent_learner

Utifrån den pedagogiska grundsyn vi har inom skola och utbildning idag, vill vi åstadkomma lärprocesser genom att skapa interaktion mellan elever. Både i fysiska klassrum och i nätbaserat lärande.

Men vad är det som gör att en del elever inte deltar lika aktivt i diskussioner och aktiviteter. Är det för lätt eller är det för svårt? Är de uttråkade? Är de ointresserade? Är de lata? De finns där, men lyssnar de?

Introverta drag som påverkar lärandet

Den 15 mars hölls ett webinar om ‘silent learners’*. Fokus var på de elever som har introverta drag, som är ”naturligt tysta”. Inte de elever som är tillfälligt tysta eller som är tysta av sociala skäl. Det sägs att 20-25 % av befolkningen har introverta drag. Det ska tilläggas att individer kan vara introverta på olika sätt och i olika grad. Att vara introvert är inte heller detsamma som att vara blyg eller ha bristfällig social kompetens.

I den här artikeln väljer jag att behålla det engelska uttrycket ‘silent learner’ eftersom det trycker mer en pågående lärprocess än på en individ som i den direkta översättningen ‘tyst elev’.

Felaktiga antaganden

Alastair Creelman inledde webinariet men några frågeställningar. Han är e-learningexpert och verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö.

  • Hur identifierar vi de som är ‘silent learners’ så att vi inte misstar dem för att vara oengagerade elever?
  • Vilka behov har ‘silent learners’ för att kunna interagera med övriga i gruppen?
  • Hur kan vi stärka ‘silent learners’ när de befinner sig i gruppsammanhang?
  • Hur kan vi få övriga elever att upptäcka ‘silent learners’ som en tillgång för gruppen?

A noisy learner

En av huvudgästerna var Francisca Frenks, en fristående expert i Holland med lång erfarenhet av att leda online utbildningar. Hon benämner sig själv som ‘a noisy learner’, en extrovert individ som pratar mycket. Francisca delar med sig av en händelse som bidrog till att hon började intressera sig för ‘silent learners’.

Fråga istället för att döma

Francisca var handledare för en PBL-grupp i en onlinekurs. Efter en månads arbete började det uppstå problem. Tre av gruppmedlemmarna som var väldigt engagerade i gruppuppgiften började irritera sig på den fjärde gruppmedlemmen som de tyckte var inaktiv och inte bidrog till arbetet.

Vid ett tillfälle då den fjärde gruppmedlem var förhindrad att delta, började de övriga gruppmedlemmarna prata om den inaktiva gruppkamraten i negativa ordalag. Francisca stoppade gruppens arbete och menade att de var alldeles för snabba att döma en annan person. Francisca föreslog att de vid nästa möte skulle fråga den fjärde gruppmedlemmen varför hon inte engagerade sig i arbetet.

När så skedde, gav den tysta gruppmedlemmen en fullständig analys av grupprocessen som både förvånade och imponerade på gruppkamraterna. Hon fick också tillfälle att berätta hur hon kunde bidra till gruppens arbete. Från denna stund ändrades allt.

A silent learner

Dagens speciella gäst var Jan Willem Kemper som under webinariet blev intervjuad av Francisca. Han är taxeringskonsult och håller i onlineutbildningar för sina kollegor i hela Holland. Han benämner sig själv som en ‘silent learner’.

Han känner igen det scenario som Francisca målade upp. Som en ‘silent learner’ fick han skuldkänslor när han inte kunde bidra till gruppen på det sätt som övriga gruppmedlemmar förväntade sig. Han upplevde att de andra i gruppen betraktade honom som lat, ointresserad och till och med dum.  Detta ledde till att han drog sig tillbaka ännu mer. Han fortsatte att lyssna med deltog inte alls i diskussionerna.

Francisca frågade Jan Willem när han upptäckte att han var en ‘silent learner’. Han berättar att han tidigt visste att han var en tyst och introvert person. Men det var först i 40-års åldern som han förstod att det också påverkade hans sätt att lära. Från att tidigare ha upplevt sig själv som onormal i gruppsammanhang fick han nu insikt om sig själv och kunde sätta ord på sina styrkor och behov. Jan Willem har idag utvecklat en trygghet och styrka i att vara en ‘silent learner’ i en grupp.

A voice of a Silent Learner

Francisca bad Jan Willem ge exempel på vad som utmärker honom som en ‘silent learner’. Jan Willem berättar att han

  • är en tänkare mer än handlingsmänniska
  • ser på saker objektivt
  • behöver struktur
  • tycker om att ha överblick
  • är inte så angelägen om att visa känslor (men det innebär inte att man är utan känslor).

Jan Willem beskrev hur hans lärprocesser kan skilja sig från andras:

  • Han tycker om att vara ensam under lärprocessen och tycker att han lär sig bättre då.
  • Läser hellre än lyssnar.
  • Lyssnandet underlättas av lärare som är duktiga på att berätta och förmedla på ett tydligt sätt .
  • Samarbetar gärna i grupp med andra, men vill veta vad som ska hända under mötet och vill ha möjlighet att förbereda sig. Om han inte får förbereda sig hamnar han i svårigheter.
  • Vill gärna starta från början i material och lärandeprocesser och sedan arbeta sig metodiskt fram till slutet. Inte hoppa fram och tillbaka.

Jan Willem berätta om några lärandesituationer som stressar honom. T.ex. när många pratar mycket och ostrukturerat. Då hinner han inte tänka och tappar bort sig i diskussionen. Han hinner helt enkelt inte reflektera över det som sägs och händer och formulera sina egna tankar verbalt.

Styrkor som är till nytta för gruppen

Jan Willem säger att han inte är någon ledare för gruppen, men har ofta en god överblick över gruppens arbete. Han är duktig på att guida gruppen i lärprocessen och att få processen att gå framåt. Han blir ofta en medlare när gruppmedlemmar har olika åsikter.

Anpassning och att respektera olikheter

Jan Willem påpekar att samarbete och interaktion med andra är viktigt även för ‘silent learners’. Det handlar inte om att avskaffa samarbetssituationer för dessa elever. Inte heller att samla alla ‘silent learners’ i en grupp. Det handlar om HUR vi samarbetar i grupp. Det handlar om också om att respektera och se olikheter som en resurs. Man behöver inte alltid delta ljudligt för att delta och lära. Därför är det bra om alla lärare och elever känner till att det existerar personer som är ‘silent learners’.

Det är också av betydelse hur läraren utformar uppgifter. Hur läraren strukturerar och stöttar samarbete och diskussioner i gruppen. Läraren behöver även ge gruppen utrymme för tyst reflektion inför varje diskussionspunkt. Skapa balans mellan grupparbete, gruppdiskussioner, brainstorming och instudering och reflektion.

Alastair Creelman avrundar och menar att detta är en fråga om anpassning, precis som vi anpassar undervisningen efter andra elevers olikheter och olika behov.

 

Charlotte Christoffersen
IT-pedagog
Utbildningsenheten MSB Revinge


*Webinaret var organiserat av
NVL Distans (Nordic Network for Adult Education), EDEN (European Distance and E-learning Network) and the Swedish Network for IT in Higher Education (ITHU).

Före webinariet
uppmanades deltagarna att se en TedTalk-film
The power of introverts med Susan Cain, (19 min, svensk textat).

Här kan du se en inspelning av webinariet: The power of silent learners in a group.

Bloggartikel: After webinar ‘The power of Silent Learners in a group.

Bloggartikel: Opera Meeting: How to activate the introverts at meetings.

Vill du veta mer om ‘Silent Learners’ besök https://silentlearnersblog.wordpress.com/
A NordPlus project investigating different forms of participation in online learning and their meaning for organizors.

Annonser

Åsa & Dan: Mot bättre nätföreläsningar

En film med goda råd om vad du kan kan tänka på när du planerar en nätföreläsning. Filmen är producerad av Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, LärandeResursCentrum, Högskolan Kristianstad.

Film: Mot bättre nätföreläsningar

Den artikel som nämns i filmen hittar du på http://pgbovine.net/publications/edX-MOOC-video-production-and-engagement_LAS-2014.pdf

En sammanfattning av Åsa och Dans tips:

Syfte, syfte och syfte!
Var klar över syftet med din föreläsning! Ofta handlar det om att hjälpa studenterna om att ta sig igenom kurslitteraturen:

  • korta föreläsningar där man sammanfattar de olika kapitlen,
  • föreläsningar där man förklarar viktiga begrepp,
  • en föreläsning där man ger studenterna en fråga eller ge en förförståelse inför kommande litteratur,
  • förbereda studenterna inför en kommande aktivitet,
  • föreläsning med studenternas egna frågor (on demand),
  • en motivations och pepp-föreläsning

Håll filmen kort, inte långa istället ofta förekommande, fördel att det blir enkelt att göra om/uppdatera, du kan möblera om ordningen eller plocka de avsnitt du behöver

Avgränsa och avgränsa med hjälp av syftet, låt varje del ha ett eget pedagogiskt syfte,

Var personlig och var dig själv, sträva inte efter perfektionism eller att vara en entertainer, på så sätt skapar du en relation med studenterna

Tala då och då direkt till kameran – till studenterna

Fundera över hur du kan aktivera studenterna under föreläsningen, uppmana te.x. studenterna att pausa och skriva något hos sig själv eller i ett forum, svara på ett frågeformulär i anknytning till föreläsningen.

Försök visualisera det du säger, te.x. med bilder eller nyckelord ej långa texter, eller använd rekvisita.

Använd dig av dialogformen, te.x. med en kollega.

Se till att ha bra ljud på din nätföreläsning.

Åsa & Dan: När du planerar en presentation

Några råd när du planerar en PowerPoint-presentation.

Film: När du planerar en presentation.

Sammanfattning av Åsa & Dans råd:

  • begränsa mängden text, använd nyckelord
  • använd stort teckensnitt och gör varje sida luftig
  • undvik animeringar (rörelser av text och bild)
  • använd samma teckensnitt rakt igenom
  • använd bilder som stämmer med budskapet eller som illustrerar en känsla
  • presentationen ska vara ett stöd för dina åhörare inte ett manus för dig
  • illustrera detaljer som siffror med hjälp av figurer och diagram,  men gör dem förenklade och överskådliga
  • dela hellre upp mer omfattande information över flera sidor/diagram
  • dela upp långa citat på flera sidor och ge åhörarna tid att hinna läsa det som står
  • se till att olika texttyper har samma storlek
  • använd harmoniska och kontrastrika färger, använd vald färgskala hela presenationen rakt igenom

I nedanstående film visualiserar Dan ytterligare för hur du skapar bra presentationer:

Fåhræus: Odla lärande, kommunikation och samarbete bland distanslärande personer.

Sammanfattning av Eva Fåhræus doktorsavhandling ”A Triple Helix of Learning Processes How to Cultivate Among Distance-Education Learners” (2003).

Inlärningsprocesser i en trippelspiral – Hur man kan odla lärande, kommunikation och samarbete bland distanslärande personer

fahreus_avhandlingDetta arbete fokuserar på kollaborativt lärande (lärande i samarbete) samt hur det kan användas och stödjas i distansutbildning. Tidigare arbete tyder på att distanslärande personer upplever mer ensamhet, tekniska problem och brist på stimulans än personer som lär ansikte mot ansikte. Samarbete med studiekamrater kan öka känslan av anknytning och engagemang. Ändå är kollaborativt lärande inte svaret på alla problem i distansutbildning — och det skapar nya problem. Detta arbete undersöker problem, möjligheter och processer när lärande i samarbete införs i distansutbildning — och föreslår lösningar.

Anknuten forskning om distansutbildning och datorstött lärande i samarbete presenteras och relateras till den egna forskningen. Informations- och kommunikationsteknikens olika roller på dessa områden beskrivs.

Sex egna forskningsrapporter redovisas och integreras. Tre av dem undersöker universitetskurser om datoranvändning i samhället: De lärande samspelade främst genom ett forumsystem, dvs ett system för textbaserade, asynkrona konferenser och diskussioner. Forumkommunikationens särart påverkade kommunikations- och samarbetsprocesserna. En rapport summerar dessa resultat och härleder en första lista på tips för lärare och systemkonstruktörer, med syftet att minska problem och dra fördel av möjligheter med lärande i samarbete. En rapport till Skolverket ger en översikt av forskning om distansutbildning, med rekommendationer rörande dess användning i gymnasieskolan.

För att få en fylligare bild av distanslärande personer samt deras särskilda situation och intressen genomfördes en studie i Australien. De flesta i studiegruppen var gymnasieungdomar som bodde långt från tätorter. Kommunikationen var vanligen begränsad till post, radio och telefon. Tillfällen till samarbete med andra lärande var sällsynta. Detta tillsammans med korrespondensutbildningstraditioner och brister i teknisk infrastruktur försenade förändringar. Dock hade en dynamisk utveckling mot mer lärande i samarbete startats.

Empiriska data samlades in etnografiskt i naturliga kursmiljöer. Resultaten analyserades med hjälp av ’aktivitetsteori’ som ramverk.

Huvudbidraget från arbetet är beskrivningen av hur tre grupper av inlärningsprocesser utvecklas och samspelar: a) inlärning av kursinnehåll, b) kommunikativ inlärning och c) inlärning om samarbete. De bildar en modell i form av en trippelspiral. Till slut ges detaljerade råd i checklistor till organisationer, lärare, lärande personer och systemkonstruktörer.

Eva Fåhræus hemsida

Länk till doktorsavhandlingen:
https://www.dropbox.com/s/yng1jqv1mcq2tvi/fahr%C3%A6us_A%20triple_helix_of_learning_processes_how_to_cultivate.pdf?dl=0

SKL: Framgångsfaktorer & fallgropar i E-lärande

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har en serie filmer om e-lärande. Denna film tar upp framgångsfaktorer (FF) och fallgropar (FG) kring MÅLGRUPP  vilket troligen är den allra vanligaste FF:n och FG:n.

http://play.skl.se/video/ff-och-fg-malgrupp?html5=0 (5:07 min)

framgang_elar_skl

Filmserien bygger på intervjuer med medlemmar och medarbetare med erfarenhet inom e-lärande samt personer ifrån andra organisationer och företag (bl a då ramavtalsleverantörer för e-lärande). Övriga filmer hittar du här: http://play.skl.se/categories/e-larande

Charlottes sammanfattning av filmen:

  • Fallgrop: tror att man kan nå alla.
  • Sikta inte för brett. Målgruppen är inte ‘alla’. Specificera och begränsa målgruppen för dig själv. I vilken kontext befinner mottagarna sig? Vad är relevant för dem?
  • Prata med målgruppen. Fånga in berättelser från mottagarnas vardag. Vad är det som brukar gå fel? Vad finns det för missuppfattningar?
  • Se till att ha en gemensam målbild från beställare till leverantör. Det krävs insyn i organisationen.
  • Fånga deltagarna direkt.
  • Kort och lätt. små portioner. Plats- och plattformsoberoende. Lärande när det passar – på tåg och buss.

Dysthe: Dialogperspektiv på elektroniska diskussioner

Samtal, dialog och diskussion har i alla tider varit en del av lärandekulturen inom den högre utbildningen. Idag har informationsteknologin möjliggjort andra typer av interaktion. Olga Dysthe, norsk professor har engagerat sig i språklig interaktion för lärande, i såväl tal som i skrift. Dysthe har även studerat studenters interaktion i elektroniska diskussioner vilket hon redogör för i en artikel i boken ”Dialog, samspel och lärande” (2003). 

bok_dysthe_red_dialogDet finns olika elektroniska kommunikationsverktyg, både synkrona och asynkrona. ”Synkrona” samtal betyder att deltagarna är ute på nätet samtidigt, medan ”asynkrona” betyder att deltagarna läser det som andra har skrivit och skriver egna inlägg på sin dator vid ett tillfälle som passar dem. Detta är en viktig skillnad som får konsekvenser för både för inläggens form och för läroaspekten.

I artikeln tittar Dysthe närmare på asynkrona diskussioner där hon vill försöka förstå de processer som uppstår genom detta nya sätt att skapa interaktion, vilka faktorer som påverkar inlärningspotentialen och vilka krav genren ställer på lärare och studenter. Syftet med studien var att diskutera hur man bäst skall organisera sådana undervisningsformer.

För att förstå vad som händer i nätmedierade läroprocesser har Dysthe använt sig av en dialogteori i analysen av utskrifter från elektroniska diskussioner. Hon gör också en inspel i samtalet om hur sociokulturell teori kan bilda en grund för förståelsen och användandet av olika IT-baserade läromedel.

Olika användning av IT speglar olika kunskaps- och lärosystem.

Dysthe inleder med att synen på informationsteknologi i undervisningen har förändrats alltefter vilket perspektiv på kunskap och lärande man har utgått ifrån. Hon redogör för fyra paradigmskiften som Koschman (1996) har identifierat vad gäller IKT-användning. De fyra paradigmer har dels avlöst varandra eller lever sida vid sida.

  1. CAL; computer assister learning. Den byggde på en behavioristisk syn på lärande som ett passivt mottagande av i förväg definierar kunskap.
  2. Bygger på en föreställning om att ”kognition” liknar databehandling och kan studeras genom konstruktion av ‘intelligenta system’ som tjänar som funktionella modeller för de annars otillgängliga processerna i det mänskliga psyket. I princip skulle maskinsystem kunna konstruerad så att de tog över lärarens roll.
  3. Logo-som-latin.
  4. DSSL. Datorstött samarbetslärande.

I den litteratur som finns om DSSL råder en generell och intiativ konsensus om att den lärande bygger kunskap genom diskussion med andra studenter, lärare och handledare, och de flesta sätter likhetstecken mellan deltagande och interaktiv process. (s 303).

Under samlingsbegreppet ”colloborative learning” ingår både problembaserat lärande, projektbaserat lärande och andra typer av gruppbaserat lärande vilka omfattar många typer av verbal dialog.

De flesta lärare är mest förtrogna med den asynkrona diskussionen.

Den asynkrona diskussionen är därmed endast ett av många element som ingår i DSSL men den ligger nära sådana undervisningssätt som lärare är förtrogna med i traditionell undervisning och är därför mest lättillgänglig för lärare utan så stor erfarenhet av IT.

Tre slag tillämpningar av synkrona och asynkrona diskussioner:

  • mellan studenter (och lärare)
  • en utvidgning av diskussioner till studenter vid andra institutioner nationellt eller globalt
  • möjligt att inkludera experter på annan geografisk plats

I följande studie är det den verbala diskussionen som är studieobjektet.

Dysthe menar att det väsentliga är att försöka förstå läroprocessen ur den lärandes synvinkel. Därigenom får samtalen mellan deltagarna betydelse liksom användandet av medierande redskap som stödjer grupper av lärande personer eller produceras av dem. Deltagarnas egna framställningar av hur de arbetar och lär är lika viktiga källor till kunskapen om läroprocessen.

Kontextualisering av diskussionen

Tio studenter deltog i studien, alla vuxna med förvärvsarbete vid sidan av studierna. De flesta träffades en gång i veckan under en nätmedierad diskussion. Studenterna får konkret utdelning i form av betyg. Modulen utvärderades genom skriftliga uppsatser och deltagande i den asynkroniska diskussionen betygssattes inte.

Teoriförankring

Dysthe ville genom studien undersöka vilken läropotential den nätmedierade filosofidiskussionen skapade för deltagarna. Det är kanske inte möjligt att testa vad varje student faktiskt lär sig i en interaktionssituation, men det är möjligt att analysera sidor hos både samtalsmönstren och läropotentialen i den specifika aktiviteten. I vilken utsträckning den enskilda studenten tillgodogör sig läropotentialen bestäms däremot av både kontextuella och personliga faktorer som är mycket svåra att analysera.

Dysthe grundar sig analys på Bakhtins teori om hur mening skapas genom dialog, på hur Rommetveits betoning av intersubjektiviteten och på den etniske semiotikern Yuri Lotmans utveckling av Bakhtins teori om texters ”dubbla funktion” och texter använda som ”tankeredskap”. Bakhtin betonade den dialogiska meningskonstruktionen som grundläggande i all kommunikation.

Lothman utvecklade Bakhtins teorier genom att hävda att alla texter utmärks av två funktioner:

den enstämmiga som fokuserar på hur mening överförs så noggrant som möjligt och
den flerstämmiga som fokuserar på att generera ny mening.

Den enstämmiga överföringsfunktionen har fått stört uppmärksamhet och utgjort underlag för en universiell kommunikationsform som kallas överförings- eller ledningsmetaforen för kommunikation med tonvikt på överföring och mottagande.

Problemställning

Analysen kommer att inriktas på följande frågor:

  • Vilka överordnade interaktionsmönster finner vi i diskussionen?
  • I vilken grad engagerar sig studenterna i vad andra säger, dvs. i vilken grad är samtalet dialogiskt?
  • Hur fungerar den uppgift som läraren gav?
  • Vilka slags symmetri-/asymentrimönster finner vi, och vad betyder det för läropotentialen?
  • På vilket sätt bidrar de många rösterna till läropotentialen? 
  • Vilka karakteristiska drag har den asynkrona diskussionen som inlärningsgenre och vad kräver den av studenter och lärare?

Metod

Den utskrivna diskussionen kodades i sin helhet. Först efter Henris (1995) kodningskategorier som sedan bildade ett kommunikationsdiagram

  • Interaktion
  • Implicit interaktion och
  • Självständiga utsagor

Syftet var att få en överblick över i vilken grad de olika studenterna reagerade på vad andra studenter hade skrivit och i vilken grad de endast var inriktade på att själva få yttra sig.

Därefter kodades materialet efter Lothmans begrepp enstämmig och flerstämmig textfunktion för att förstå några av de faktorer som kan främja läropotentialen i denna specifika kontext. Innehållsanalysen är nödvändig som komplement eftersom det endast är genom att betrakta innehållet som man kan säga något om läropotentialen. 

 

Faktorer som medverkar till dialog

 

Slutsatser

 

 

 

Skoglöf: Lärande ”just-in-time”

Lärande ”just-in-time” betyder att vi lär oss på arbetsplatsen, just innan vi skall utföra en uppgift. Vi lär oss via korta videor, skärminspelningar och powerpoint med ljud. Vi hittar kunskapen på intranätet, på lärportaler, företagsspecifika YouTube-installationer och framför allt på våra mobiler.

blogginlagg_skolof.jpgEnligt Josh Bersin (Bersin & Associates) är ”learning just-in-time” nyckeln till förändringen av organisationers utbildning med krav på ökad effekt men också kostnadsbesparingar. – förklarar Johan Skoglöf i sin blogg http://johan.learntech.se/darfor-bor-du-oka-ditt-fokus-pa-larande-just-in-time/ (2012-08-27)

Här är en kort sammanfattning av Skoglöfs blogginlägg:

  • Lärande ”just-in-time” ställer krav på enkelhet. Det är inte avancerad interaktivitet som är det viktiga längre. Det handlar istället om hur du visualiserar kunskap och tar hänsyn till hur vi lär.
  • Det handlar också om att få in lärandet i vår stressade vardag? Det vi lär oss måste kunna stoppas in i arbetet, mellan uppgifter. Därför måste också lärmodulerna bli mindre. Vårt uppmärkshetspann har minskat. På 90-talet när jag utvecklade eKurser var lärmodulerna ofta på en timme, inte helt ovanligt tog man dom då i en separat datasal. För några år sedan brukade jag undervisa att lärmoduler skulle vara 15-20 minuter, det var den optimala längden för Rapid eLearning. För ett år sedan gjorde jag en utvärdering på Ericsson och fann att användarna i snitt tog 8 minuter av lärmodulerna.
  • Starten på hela trenden mot kortare, enklare lärmoduler var Rapid eLearning och verktyg som Articulate. Rapid eLearning som begrepp har dock breddats och framför allt börjat ersätta den traditionella marknaden för eLearning. Idag krigar verktyg som Adobe Captivate, Lectora Snap och Articulate Storyline med funktionalitet som finns i de mest avancerade eLearningverktygen. Avancerade scenarios och interaktioner kan läggas till utan att ta till komplexiteten i verktyg som Flash eller Lectora Publisher.
  • Det här har givit utrymme för riktigt enkla och snabba verktyg som med en knapptryckning konverterar innehåll i PowerPoint till Flash eller HTML5 för att spela såväl på intranätet som i mobilen. Ett exempel på ett sådant verktyg är iSpring Converter. Man skulle kunna säga att det är den nya marknaden för Rapid eLearning, lämplig för korta lärmoduler ”just-in-time”. Faktum är att PowerPoint 2010 i sig innehåller det mesta av vad som behövs; möjlighet att synkronisera ljud, enkla interaktioner, skärmbilder och publicering till video. Ta en titt på min Youtube-kanal för några exempel (dock inte tänkta som ”just-in-time”)
  • Verktygen för skärminspelning blir också bara enklare och enklare. Du behöver inte köpa Adobe Captivate för att börja skapa eInstruktioner för din programvara. Gratisverktyg som Jing och Screenr räcker för de flesta behov och har också lösningar för att lagra och spela upp inspelningarna.
  • En stor poäng med JITT är ökad hastighet. Att utveckla en kurs för klassrum och sedan leverera kan ta lång tid om det handlar om ståra målgrupper. Att nå 500 anställda innebär 20-30 kurstillfällen, något som kan ta många månader att genomföra. Detsamma med klassisk eLearning. Även små projekt tar flera månader att genomföra. Att engagera rätt ämnesexperter och coacha dem att spela in korta lärmoduler med enkla verktyg är gjort på några veckor.